Det finns något där som bara måste bli sagt: Jag tänker på dig, ibland.

Den här låten gör mig lycklig. Den 11 November ser jag honom för andra gången på Debaser Medis (Ses vi där?). Förra gången jag såg honom var på Way Out West 09 och då hade jag fotopass. Här är två bilder från den spelningen:

"Ett helt nytt ljus ger oss nytt hopp men även skuggorna blir större nu och inget är sig längre likt.
I din värld av mörkret syns dina brister, mina fel. Som sprickor där ljus kan tränga in
och jag inser plötsligt, kärlek får man bara se. När tak och väggar rasar in igen i ensamheten."

Röd står på repeat och har gjort det de senaste tre dagarna. Den är helt fantastisk.
Jag och Linda kan inte sluta prata om kent, om tvåtusentio och de kommande konserterna. En av dagarna fyller hon år och det kommer att bli himla fint. Det är tack vare kent att jag har Linda som min vän, något som jag är så himla gladelig över.

250210 och 260210, konsertdatumen som är helt bestämda och det kommer att bli finast. Fjärde och Femte gångerna men inte de sista.

HJÄRTA

161107 * 171107 * 120708

När man vandrar runt i staden och hittar fin konst. Då blir man glad i hjärtat. Speciellt när det handlar om band eller artister man tycker bra om. Musik som lyfter upp dagen och gör dagarna lite ljusare från det mörka. Det borde finnas fler goda själar där ute som fortsättar sätta upp fina klisterlappar på stadens stolpar, då kanske fler blir lite lyckligare i hjärtat.